För ett tag sedan såg jag filmen Peaceable Kingdom, som handlar om djurindustrin. Det var naturligtvis en film med sorglig musik, bilder på plågade djur, gråtande män, djurrättsaktivister som berättade söta historier om de djur de räddat och allt annat. Det som gjorde den bättre än de flesta andra "varför gör ni så här mot djuren?"-filmer var att den inte var så dömmande. Det var inte så mycket "bli vegan, det är det enda rätta" utan mer "tänk på vad det är ni köper". Sen var den ju vinklad som fan men vad förväntar man sig? Det hemska i filmen är hur djuren behandlas på vissa slakterier och djurindustrier (för de säger inte så mycket om farmar, utan den handlar om den extremt storskaliga produktionen där man har över tio tusen djur), naturligtvis kan man inte hantera ett djur som aldrig träffat en människa och man kan tycka att vem som helst borde inse att man inte drar ett levade djur i benet ner på marken från en lastbil bara för att den inte orkar gå själv. Det som fick mig att rysa mest var bilderna på näbbtrimmningen och behandlingen av kycklingarna (speciellt tupparna). Men jag blev varken mer eller mindre vegetarian av att se den.
Annars händer inte så mycket, lajvet närmar sig med stormsteg och jag är inne i en förnekelseperiod där jag inte gör ett dugg. Jag jobbar mest, som vanligt. Och har sjukt tråkigt för det finns INGEN att leka med. Eller fanns, nu är Pernilla tillbaka i Uppsala men tyvärr slutar hon när jag fortfarande jobbar. På torsdag får jag i alla fall träffa Lisa som jag inte sett på en hel månad! Klad jag ^^