"Är hon er, sådanhärvadheterdet.... slav?"

Barn är udda och speciella och vill man ha material till bra böcker ska man lyssna på barn. Den äldsta flickan svarade "NEEEJ!!!" på titelfrågan till det barnet som ställde det. Ett annat litet sött citat som visar barnens nästanverklighet är följande: "Alltså, om er mamma kommer och slår oss, då kommer hon hamna på sådant där sjukhus... psykisk, och där kommer de operera i hennes hjärna tills hon blir snäll igen."


Idag var jag nästan ledig. Med nästan ledig betyder det att jag var ledig. Fram tills jag upphörde vara det. Fast jag jobbade bara i en timme så det var inget att gnälla över. Sedan cyklade jag 32, 2 kilometer. Eller som man säger på mindre fancy sätt, till IKEA och tillbaka och till Centrum och tillbaka. Jag kom hem med en hel del jag inte behövde (som alltid), sprang runt hela stan i jakt på tennisbollar (mitt badrum stinker ammoniak men jag har inte fått tag på en tvättid förrän imorgon klockan 21!) för att kunna tvätta mitt täcke som Kastrull-Åsa vänligt nog pissade ner -_-

Mitt finaste köp var dock två tyger som jag hittade på Ohlssons som Karro vänligt nog tipsade mig om (vad skulle jag göra utan dig Karro? Du vet ju allt!) Först var jag inne på Tyg-Centrum eller vad de heter, men de hade inga tyger under 100 kr metern (blått linnetyg på IKEA kostar 59 kr/m och på Ohlssons 79 kr/m och i den andra 159 kr/m...) Nå, det ska bli kuddfodral av mina tygbitar i alla fall. Så här ser de ut:

Jag köpte ett komma-igång-kit på IKEA för 59 kr, två trådar (svart och vit, en tygsax, ett måttband, nålnålar, syförhandnålar och sprättare :D)

69 kr/m och jag köpte en meter (den är nästan två meter bred!)

39 kr/metern för det här tyget, det köpte jag två meter av

Nykomlingar

I mitt hem finns nu två nykomlingar.

Ena är Sika, som fick byta namn till Åsa och som i text och tal numera kallas Kastrull-Åsa. Det är en sällskaplig dam med oläslig tatuering i örat och vars ägare vi inte kan hitta. Och då katthemmet är överfullt och karantän upptagen fick hon helt enkelt komma till djurkollektivet. Mötet mellan henne och Ika gick förvånandsvärt bra. Ika märkte inte ens att en ny katt ankommit de första tjugo minutrarna, trots att hon stod någon meter från transportburen när Kastrull-Åsa smet ut. Det var inte förrän vi la upp båda på sängen för lite fina kort och Kastrull-Åsa bestämde sig för att låta lite högre än bara sin fräsning som Ika reagerade. Och inte reagerade min halta, skelögda sötnöt med att fräsa tillbaka, nej, först stirrade hon på Kastrull-Åsa med sin ovanligt korkade blick, sedan nosade och hälsade hon artigt.

Kastrull-Åsa, bild tagen av Daniel för Samvetet.

Ika ignorerar för det mesta Kastrull-Åsa och trots att hon fortfarande fräser åt Ika som om det var hon som var inkräktaren börjar Kastrull-Åsa acceptera Ikas närvaro mer och mer. Men en sak är de i alla fall överens om: Jag är bäst och min uppmärksamhet skall eftersträvas. Därför har jag nu två katter som klättrar på mig, förföljer mig och jamar åt mig.

Med liten skillnad: Kastrull-Åsa kan hoppa upp på saker och går därför gärna omkring på datorbordet när jag sitter framför datorn eller lägger sig i knäet när man sitter på stolen. Favoritplatsen att slåss om är dock bredvid mig i sängen när jag ska sova. Antingen har jag Kastrull-Åsa halvvägs upp i ansiktet som spinner, eller så har jag Ika som slickar på mig och äter mitt hår.

Ikus-Spikus, den inte allt för intelligenta <3

Hur länge Kastrull-Åsa ska stanna vet jag inte men förhoppningsvis flyttar hon snart. Annars får hon inte stanna längre än högst en månad, det är fucking crowded här. På ett sätt är det mysigt att ha en kelsugen katt som kan hoppa upp på saker, å andra sidan är det jobbigt när man själv inte vill gosa att få en kattsvans invispad i ansiktet.

Ika, bild tagen av Daniel för Samvetet.

Mitt andra nytillskott är Singvert. Han är en symaskin. Av märket Singer. Hittills har jag bara sytt upp ett par jeans för jag har inget tyg (ska köpa på måndag!) och så kunde jag snabbt konstatera en sak: Jag kan inte sy speciellt rakt och jag gör fel, därför behöver jag en sprättare så jag kan sprätta om jag gör fel. Jag har ingen sprättare, eller ett måttband eller en tygkrita. Så hur gärna jag än vill sätta mig med Singvert och sy, sy, sy, så kan jag inte det förrän jag införskaffat lite basic stuff :P Men sedan har jag stora planer. Riktigt stora planer :) Jag har lånat fyra böcker om att sy, så ni ska veta att jag är seriös i lära-mig-sy-spattet jag fått. Singvert <3

Dessutom är det mycket roligare att lära sig sy än vad det är att plugga eller städa, vilket är mina alternativ när jag inte jobbar. På tal om jobb har jag bara två veckor kvar, sen ska jag leka med Benjamin i två veckor (förhoppningsvis). Som jag längtar.

En annan underbar liten pojke. Birk tycker nog det är lite väl många katter i huset :P

Arbetsvilja

Det är nästan imponerande hur en veckas "semester" kan sänka ens arbetsvilja så starkt. Jag får nästan ångest bara jag tänker på att jag ska ta mig till jobbet. Och vissa dagar går timmarna så fruktansvärt långsamt. Det enda jag tänker är 9 timmar, utan mat, utan rast, med två skrikiga barn som kämpar med att göra allt så jävligt för mig som möjligt. Det är dagar jag önskar jag fick låsa in mig i deras toalett, lägga mig på golvet och bara gråta, alternativt reagera likadant. Men det kan jag inte. Jag är vuxen, jag ska reagera lugnt, rationellt och inte ta åt mig. Å andra sidan, vissa dagar går tiden ovanligt snabbt, barnen är söta och snälla, alternativt inte ens hemma och jag kan njuta av att slippa vara hemma och tvingas ta itu med ångesten som finns här, vilket är städa, diska, laga mat och egentligen plugga.

Jag skäms över mig själv, jag har knappt tittat i böckerna, jag orkar inte ens skriva in det nya schemat. Jag gör ingenting känns det som.

Snurrigt inlägg.

02.08

Just nu är klockan 02.08, jag håller på att tvätta, eller rättare sagt, jag håller på att torka min tvätt. Som alla vet tar ju det en hel natt. Mina lajvkläder lär aldrig bli rena :P Men de ska ju vara lite halvskabbiga, det är ju den stora charmen med det.

Igår (detta kommer ju postas en tisdag, vilket gör "igår", till måndag), upptäckte jag att jag fått bostadsbidrag, 800 kr i månaden + 3 månader retroaktivt. Detta innebar att jag kunde cykla och handla mat, vilket jag gjorde. Jag bokade en tvättid och gick sedan ut till cykeln. Vid cyklarna stod en kille och pumpade däcken på sin cykel. Vi hälsade artigt och han frågade mig om det alltid var så lugnt och dött här, jag svarade naturligtvis att så inte var fallet men alla tyckts ha åkt hem nu. Samtalet avslutades med att vi bytte nummer och jag troligtvis fått en colombiansk vän ^^. Ibland får man vänner på de mest lustiga sätt :D (Och det är bra för mig att prata engelska :P)

I söndags kom jag hem från lajvet, som var massa roligt, nu är jag extremt lajvkåt igen och går och längtar efter att få åka på mer lajv. Hittat två till som jag verkligen, verkligen vill åka på. Ska se om jag hittar någon som vill följa med.

Nu ska jag hämta tvätten och sen lägga mig. Ställde av okänd anledning upp att börja jobba redan klockan 12 imorgon. Gur ti pagog, helt klart.