Efter att ha ägnat pinsamt lång tid till att identifiera svampar och fråga Su-Lin om varenda en, åkte jag, Jossan och Lisa till Fäboden för att lämna lite söta hamsterungar, köpa mat och försöka övertala Lisa att ta med sig Rulle hem, en fyraårig söt (för att vara ett äckligt) marsvin som tittade på henne med sina fuktiga ögon under sitt virvliga burr som matchade hennes matta. Sen blev det en "snabbtur" på coop forum där vi handlade mer än vad vi kunde bära och plötsligt var klockan fruktansvärt mycket :( Jag var sugen på veggosushi men Coop hade inga noriark så det får bli en annan dag, när snöstormen lagt sig dvs, så nu blir det nog varma mackor istället.
Helgen var bra, träffade Karin vilket var dödligt underbart, lekte med kokospanieln, åt en smörgårdtårtbit större än Sveriges armé hos min gammelmormor, kalkade trädgården och plågades hela vägen hem till Uppsala. För gissa vad som händer? Jo, först dör min mobil så jag inte kan lyssna på min musik, sen visar det sig att bussen bara har en enda radiokanal; P4 som denna söndag hade: Sportsöndag i tre timmar för att sedan ha "DANS!" eller vad det hette, där de hyllade Sven-Ingvars nya skiva, spelade låtar från Cece & Le som gjorde "Stor succé i dansbandskampen" innan de hyllade Jerry-Christers skivomslag. Jag beslutade mig för att "tystnad" (grannens snarkande) var roligare och stirrade resterande av tiden åt att stirra ut utan möjlighet att drömma mig bort. När jag kom hem inväntade Uppsalatåget Göteborgståget vilket resluterade i att jag missade bussen hem och fick ta en annan mysko buss. När jag varit halvvilse ett tag kunde jag konstatera att Uppsala är byggt av en blind unge hög på opium, ingen logik alls. (Hade jag inte varit trött och haft ont i hela kroppen hade jag kunnat hylla Uppsala för den surrealistiska känslan man får när man vandrar på dess gator eller något annat poetiskt, påhittat och patetiskt). Hem kom jag i alla fall och kunde glädjas över att mina djur fortfarande levde :)
