Konsten att städa

Jag vet inte om det är unikt för bara mig, eller om det inträffar för fler, men det finns en punkt under städandet då det är stökigare i lägenheten än vad det var när man började. Man liksom vadar genom saker och ju mer man håller på, desto hopplösare känns det. Tyvärr är jag människan som ger upp då även om jag vet att det kommer bli rent och snyggt när jag väl är klar tar tristessen över för fullt. Jag har i alla fall lyckats göra två mappar, en för Anatomi och fysiologi-kursen och en för viktiga papper (däremot kan jag fortfarande inte hitta mitt kontrakt för min nuvarande lägenhet). Innan dess gjorde jag badrum och köksdel kliniskt rent och nu när jag ser klockan inser jag att det tog mig lika lång tid att sortera alla papper som det tog att städa de rummen. Föryngring av skog är bra! Eller något. Nu ska jag koka quinoa och bönor att ha med mig till Karrut (eller var det Lisus?), vi ska käka sallad vid 17 ^^