Idag har jag och mina vänner lärt oss om antibiotika och desinfektion som föreläsningen så fint hette. Förutom att få lära oss en massa häftiga saker om antibiotika och sterilisering osv, fick vi också lära oss två väldigt läskiga grejer. Det dumma med att läsa mikrobiologi är att man blir jävligt rädd för bakterier. Bakterier är onda.
Den första saken var: Triclosan. Triclosan är ett ämne var struktur och funktion man bara bryr sig om ifall man är intresserad, så istället för att dryga mig om triclosan föreslår jag wikipedia, som har en kort och rätt värdelös artikel om ämnet. Det intressanta ligger i det här: Triclosan användes förr i tiden för att döda bakterier, det påverkar lipidsyntesen och kan därför döda jävligt många olika typer av bakterier. Ett rätt almighty ämne med andra ord. Innan forskningen kom någonstans i världen använde man därför triclosan överallt där man inte ville ha bakterier. Sen kom man på två saker: 1. Triclosan är inte speciellt miljövänligt eller hälsosamt. (Det är dock ofarligt så länge man inte dricker det) 2. Det räcker med att en liten jävla aminosyra byts ut för att bakterier ska bli resistenta. Ingen gillar resistenta bakterier. Därför tog man bort triclosan och slutade använda det. Idag finns det i tvål som i princip inte går att få tag på i Sverige och i Colgate Total. Det används fortfarande på sjukhusnivå i viss utsträckning och i vissa läkemedel i små doser.
Men inte i USA. I USA har man triclosan i allt man kan komma på att ha triclosan i. Som t.ex underkläder och barnleksaker (helst sådana barnen stoppar i munnen). Eller varför inte i skärbrädan? Då slipper man ju diska den...
Den andra saken vi lärde oss är: Antibiotikaresistenta bakterier. De flesta vet vad en antibiotikaresistent bakterie är, en bakterie som inte påverkas av antibiotika, oftast vanliga penicilliner. För att undvika antibiotikaresistens har man därför blivit mycket, mycket snålare med utskrift av antibiotika i Sverige. Man ser hellre att man läker ut t.ex öroninflammationer själv än tar antibiotika. ( I Uppsala dock, får man antibiotika som om det vore sockerpiller).
I USA däremot, landet där fler människor dör av en vanlig jävla stafylokock än av HIV, där ger man antibiotika till höger och vänster. Resultat: antibiotikaresistenta bakterier. (Naturligtvis beror inte antibiotikaresistans enbart på att USA skriver ut mycket antibiotika. Det finns många länder där antibiotika är receptfritt och mycket beror också på att människor avslutar sina kurer tidigare än vad de ska för att de känner sig friska. Dessutom är antibiotikaresistans något naturligt, vissa bakterier har alltid varit det, men det är lite roligare att mobba USA för allt).
Det finns en liten mysig bakterie som heter MRSA, eller meticillinresistent S.aureus. (Kallas även mulitresistent eftersom den tål rätt många olika penicillinsorter). MRSA är anmälningspiktad eftersom man kan dö om man råkar få in bakterien i ett öppet sår (Det krävs otur dock). Den går däremot att bota med ett speciellt penicillin, som man naturligtvis har funnit resistenta bakterier mot! YAY!
Hm, det var väl det jag hade lärt mig idag. Jag blev räddare för bakterier nu när jag skrev ner det.
