En oinspirerad titel igen... Det var en vecka sedan jag plågade de som läser min blogg med text. Absolut ingenting har hänt. Jag har gått i skolan, labbat, räknat statistik, sett film och ätit.
Föreläsarna i mikrobiologi har skrämt klart oss, nu pratar de bara om hur "ofarliga" alla mikroorganismer är, eller rättare sagt, hur stor dos av mikroorganismen det behövs för att det ska vara skadligt. Vi har även fått lära oss oetiska sätt att kolla hur stor mängd gift som är dödligt. (De kan säkert bestämma hur mycket de vill producera).
Egentligen vill jag blogga om mina fantastika matvanor. Jag har ju börjat göra ett matschema som det är tänkt att jag ska följa. Men det gör jag inte, anledningen är att jag antingen äter något annat eller inte äter något alls.
Idag hade jag dock bestämt mig för att göra ratatouille (jag sätter alltid det där jävla i:et fel, så nu googlade jag det :P), mest för att zuccini är en dyr grönsak och jag ville inte att den skulle hinna bli dålig. Så, runt två ställer jag mig och tittar i ett recept, följer det knappt alls och sätter mig och äter min mumsiga gryta. Att jag åt så tidigt resulterade naturligtvis i att jag tillslut blev jättehungrig och därmed extremt sugen på godis. Med en tur som bara jag kan ha, ville Job dissa mig för ett gäng fulla studenter på Gotlands nation och jag är ju på tok för lat för att handla massa godis själv, så jag bestämde mig för att göra det underbara: stekt potatis med ägg och ketchup. Fortfarande sockersugen, så resultatet blev: Jag dränkte mina potatisbitar i smör och när de var precis klara dränkte jag dem även i socker. Sen stekte jag mina ägg på ena sidan och lät allt bada i ketchup.
Det låter ingen vidare, men munnen vattnas i munnen på mig när jag tänker på det :E
Mitt sockersug blev dock inte tillfredställt och luthagens stänger först om 45 minuter :(
För att fördriva lite tid har jag idag sett både Juno och Tideland. Juno var världens mysfilm och jag kom till ytterligare insikt över hur fantastisk min pojkvän är. Dels för att Junos pojkvän var en sådan underbar personlighet och påminde mig om Benjamin och dels när Junos pappa sa att man ska hitta någon som älskar en precis som man är, dygnet runt, hela tiden. Vilket min Benjamin gör :D I'm a lucky girl.
Tideland var precis så skruvad som Carro beskrev den :P Helt underbart :)
(Yes, vilket långt inlägg jag lyckades göra om ingenting!)
Rekommenderad lyssning: Destination Saturn, finns på youtube.
