Det känns lite löjligt att säga att man är slutkörd så fort man börjat jobba, men jag är verkligen det. Trots det är alla mina dagar i princip likadana:
9-11: Jobba
11-14: Cykla hem, ut med hunden, laga mat, städa köket/vardagsrummet, fixa med tvätten, äta
14-18: Jobba
Jag har inte ens långa dagar som ni ser, men det är ändå jävligt slitande. När jag kommer hem ska jag nämligen handla och laga mer mat. Även om jag har mamma hemma som gör en hel del hon med.
Det mest intressanta som hänt den närmsta tiden är att jag slice:at (svengelska) upp min hälsena vilket var en smärtsam och lite smygblodig historia. Jag smällde igen den tunga dörren på baksidan fortare än jag gick och fick mitt köttiga lilla saftsår precis innan jag skulle till jobbet häromdagen. Så, det var bara att mesa på ett plåster, ta på sandalerna och cykla till jobbet. Men som med alla plåster lossnade det naturligtvis så när jag kom hem drog jag av det och lät såret läka. Trodde jag. Naturligtvis ligger sårhelvetet precis där man spänner sandalen så jag har haft remmen som skavt mot hela dagen efter.
Idag hade jag strumpor på grund av vädret och när jag tog av dem upptäckte jag att de vätskat in sig i tyget och torkat, så jag slet upp hela sårskorpan igen, så det blev plåster en gång till. Underbart :P
Gulligaste händelsen är Mollys tvåårsdag. Hon fick allt hon önskade sig i en skål och så sjöng vi för henne. Hon gillade det första men inte det andra.
