Nu är jag hemma i Växjö igen, har varit på Gotland i typ en vecka. Förutom det rent uppenbara, att det var underbart att få träffa Benjamin igen och stirra mina ögon tåriga på honom, hade jag riktigt kul.
Jag anlände inte allt för glad natten mellan tisdagen och onsdagen, där möttes jag av Benjamins föräldrar som tog min packning till bilen medan jag visiterade toaletten för säkert hundrade gången. (Jag är extremt sjösjuk). Runt en halvtimme efter att jag anlänt kommer Benjamin med Nynäshamnfärjan, söt som han är ställer han sig förvirrat framför oss tre och vet inte vem han ska krama först. Som flickvän vann jag över paranteserna. Moahahha!
Onsdagen ägnades inte åt någonting, stackars jag led fortfarande från tisdagen och färden till Gotland, så det blev en massa filmtittande och mys.
På torsdagen åkte Benjamin och jag in till Visby och träffade Per, Job och Agnes. Jag och Benjamin försökte smita från Job för att kunna attackera honom bakifrån, men det misslyckades :/ Strax efter att vi hoppat av kommer Per anfallandes, så han fick sin riktigt fult inslagna present. (Jag råkade klippa lite snett så pappret räckte inte runt, skillad som jag är försökte jag täcka det med ett snöre, vilket naturligtvis är det första man tar bort när man öppnar en present :P). Jag tror han blev glad över sitt lilla kemikit, om inte annat var det ju personligt.
Eftersom Job redan bestämt var vi skulle fika när han bjöd in sig själv till sammankomsten hade vi ju inga problem med vart vi skulle gå. Förrän vi kom fram och upptäckte att det var stängt :P Men vi hamnade på ett annat fik där jag kunde bjuda Per på fika och lyssna på Jobs monolog om The Happening och jag och Agnes hade ett moment tillsammans när pojkarna förstod varandra till fullo :P Efter fikat gick vi till stället där Vårruset skulle vara, fast en timme för tidigt. Så när vi misslyckats slå ihjäl tid vid stranden gick vi och åt. Job påpekade att jag åt mycket och jag stal hans tomat ^^. Vi missade vårruset. (Och för att ingen ska misstolka något: Job var naturligtvis välkommen till sammankomsten, han bara hann få tag på mig innan jag hann få tag på honom :P Och det finns bara ett vettigt fik i hela Visby så vi var alla tacksamma att han fattade beslutet att gå dit ^^. Gällande monologen hade ju ingen annan sett filmen så han var ju tvungen att förklara den innan vi andra kunde komma med kommentarer. Så, nu borde ingen tro att Job är ond, dryg och jobbig :))
Fredagen var dagen vi skulle påbörja vår cykling, så vi packade allt, lastade på cyklarna, tog farväl, posade framför Gerds kamera och gick in igen. För himlen öppnade sig totalt och det regnade resten av dagen. Fail!
Vi kom iväg på lördagen och kunde lätt konstatera att Hall-Hangvars naturreservat är enormt. Faktiskt händer inte så mycket på en cykelsemester, man cyklar tills man avlider, tar en paus och cyklar sedan vidare. Men jag fick lite annan åsikt om Gotland när jag fick uppelva det mer på riktigt. Visby är fortfarande tråkigt och totalt överskattat och jag kommer troligtvis aldrig gilla veckan för inbördes beundran, men naturen, raukarna och havet är något helt annat. Tyvärr blåser det som fan. Vi cyklade inte så länge första dagen, bara runt sex timmar, innan vi slog läger på en jättevacker plats med en asäcklig, kall sjö :)
Vi vaknade halv åtta på söndagen och gav oss av redan vid halv nio, jag var pigg och glad för Benjamin hade sagt att man kunde köpa brända mandlar (inte rosa brända mandlar, utan gotländska för kanderande mandlar) i Fårösund. Och så sugen jag var! Därför förstår ni säkert hur ledsen jag blev när det inte fanns några jävla mandlar :( Och Fårösund var inte ens en vettig stad, de hade en asliten ICA-butik, det var allt. Inget mysigt litet kafé eller smågator som jag föreställt mig. Vi tog oss därifrån som snabbt som möjligt och eftersom vi hade cyklar kunde vi tränga oss före i kön till färjan.
Vad finns det att säga om Fårö då? De som inte varit där borde ta sig dit och cykla! Jag vet inte hur vi lyckades, men vi gjorde det: tog inte ett enda kort på ett får, trots att de sprang lösa på vägarna och var kaxiga :P Det var jättevackert, helt tomt på folk (jaja, nästan), solen sken, vi brände sönder oss och där finns flera kilometer med raukar :D. Jag måste erkänna att jag tyckte raukar var jävligt löjliga innan. Det är ju bara sten som inte ens föreställer något vettigt. Men när man kom fram till raukarna och stirrade upp på dem insåg man plötsligt vitsen med dem.
Vi slog läger på godkänd område i närheten av raukarna och lagade mat, vilket gick rätt mycket åt helvete eftersom T-spriten tog slut. Sen låg vi i våra sovsäckar och pratade i flera timmar innan vi somnade och sov dåligt på kvistar och myror ;P
Måndagen var det i princip raka vägen tillbaka till Hangvar. Jag trodde det skulle ta hela dagen men det tog bara sju timmar, det hade antagligen tagit lite kortare tid om inte Benjamin var dum nog att låta sig övertalas av flickvänutanlokalsinne ;P Därför var vi extra röda, svettiga och flåsiga när vi kom fram, men som tur var var bara Aurora hemma :P. Det var inte skönt att duscha när man var sönderbränd, men det var ändå härligt att bli av med äckelkänslan. Skönast var dock att sova i en säng nära Benjamin.
Tisdagen var bara tråkig, hann inte ens ta vettigt farväl av Benjamin innan jag var tvungen att checka in till färjan hem. Och resan hem var dödstråkig, jag var sjösjuk och längtade efter land. Dessutom var jag jävligt hungrig och gjorde bort mig totalt i Oskarshamn. Men mamma och Molly hämtade mig i Oskarshamn så den biten hem till Växjö hade jag i alla fall sällskap.
