Det började med att jag steg upp runt niotiden lördag morgon, bussen gick strax innan elva och innan dess skulle jag äta frukost och packa in mer saker. Ju mer jag började packa, desto mer kom jag på att jag hade glömt. Men men, jag åkte ner till Uppsala, gick till Statoil Svartbäcken, där jag hade bokat lastbilen och hämtade den. Fick en smärre jag-vill-dö-upplevelse när jag såg att jag var tvungen att backa ut fanskapet. Jag är värdelös på att backa, ännu sämre på en minimalistisk parkering med ett gigantiskt fordon utan backspegel. Dessutom pratade jag i telefon samtidigt. Det gick faktiskt, men jag skrek och var jävligt irriterad på alla andra bilister. En bakom mig tutade för att jag inte körde ut, trots att det var fullständigt omöjligt för mig att köra ut eftersom båda sidorna av vägen var överbelamrade av bilar. Kön från rondellen hundra meter fram sträckte sig till utfarten. Jag hatar den typen av bilister. Bussarna i Uppsala är dessutom fullständigt respektlösa och kör om en på alla möjliga sidor, på detta har man ingen död vinkel för fordonet är för stort, och det gick inte att ställa om sidospeglarna. Ni kan ju bara tänka er hur dålig sikt jag hade. Körde jävligt mycket vilse, först svängde jag fel och fick vända, då upptäckte jag att denna staden måste vara den enda utan trafikregler, de struntade totalt i allt var regler hette och jag höll på att krocka flera gånger för att en bil plötsligt gör en u-sväng mitt på vägen, en svänger utan att blinka och en kör bara rakt ut från vänster. Skräcken över att köra lastbilen men superbromsarna (det räckte att tänka på bromsen så tvärnitade bilen), förbyttes till en jävla ilska på alla dumma jävlar jag mötte den dagen. (Därmed inte sagt att jag är en bättre bilförare, men jag har vett nog att köra efter regler och sunt förnuft.)
Naturligtvis kom jag megafel igen och fick köra igenom hela Valsätra och Sunnersta för att ta mig till Ultuna. (Vilket är en omväg på en och en halv mil). Körde över en sten och blev allmänt sur på allt, jävla Gälbo -_-. Karolina hoppade på och vi körde ut till Lilltuna, där jag kämpade hårt och länge med att backa in perfekt på uppfarten. När jag precis stannat kommer min hyresvärd och frågar om han ska flytta den röda bilen så vi kan parkera närmre. Han kör fram lastbilen, kör bort den röda bilen och backar in lastbilen som om det vore en barnvagn >_<.
Sen var det bara att lasta på och min stackars säng fick sig lite misshandel.
Karolina var den som fick köra tillbaka in till stan, jag pallade inte med de jävla stadsbilisterna. Och av Karros skrik att döma så gillade inte hon dem heller :P
Tro det eller ej, men vi hittade dit och då hade vi knappt en och en halv timme på oss. Så det var att hetslasta ur allt, upptäcka att min smörgåsgurka läckte och skabbade ner maten och trapphuset och hissen :P, försöka hitta någon som ville hjälpa till och inte bara titta på, vilket var lättare sagt en gjort. Alltså har jag två korridorskamrater jag fattat onda, förutfattade meningar om. Lyckligtvis hittade jag en som väldigt gärna hjälpte till och jag är så tacksam :) Han visade mig dessutom vilken del i kylen och frysen som var min och vilket skåp jag hade :)
När allt var urlastat lämnade vi tillbaka bilen , jag betalade för den (524 kr) och vi gick tillbaka för att börja flytta allt till sina platser. När det var gjort gick vi till MAX för att äta mat. Där fanns det ett fjortisgäng som allmänt förstörde vår middag genom att skrika, gorma, klättra runt som apor, spela musik högt ur sin mobil, trycka på drickapparaterna så det rann över och allmänt existera -__-
Plötsligt började de prata om hur tjocka de var och visade magen för varandra :/ Då tyckte vi mest synd om dem eftersom den äldsta där omöjligt kunde vara över 13.
Följde Karolina till bussen, gick hem och började sortera runt saker och komma på hur allt skulle ligga för att hålla sig i mitten och somnade vid nio-tio-tiden.
