Min avsaknad av pigment är ytterligare en sak som skiljer mig från resten av min familj/släkt. För alla andra verkar det räcka med att de tänker på solen så blir de bruna. En annan får ligga och pressa en hel vecka för att det över huvud taget ska märkas.
Men visst, jag är löjligt känslig mot sol. Idag tog jag filten, mina katten Gustaf-solbrillor, Dune-boken och la mig ute i solen. Läste en stund, kände mig lite yr och la mig. Efter ett tag sved det över hela kroppen, jag var dränkt i svett och jag kunde knappast se, så jag gick in igen.
Det hade gått tio minuter...
Förutom att titta på Top Model säsong 2 har jag hängt upp tvätt och träffat Carro nere på stan. Vi köpte en fin liten present till Karin eftersom hon tar studenten imorgon (onsdag) :D
Tittade på en dokumentär om kvinnor som hade förhållanden med män som mördat en eller flera människor. Och det var efter de hade fått sina domar som kvinnorna inlett relationen med dem. Sjukt...
Tog en massa egobilder på mig själv också ;P
Pratade med Benjamin med och det är seriöst ett stort fel på mig. Okej att jag skällde lite på honom igår för att han satt vid datorn när vi(jag) pratade och var helt okoncentrerad, men idag lackade jag på meningen "men jag ska sova istället". Det är en sak att jag beter mig som en fullständig idiot när jag har PMS (sockerpillsvecka som Benjamin döpt den till) men nu?
Det kan bero på två saker:
- Jag är så sjukt stressad av hela min framtidssituation. Jag vet inte om jag kommer in, var jag ska bo eller vad som händer om jag inte kommer in. Jag är rädd, frustrerad och osäker.
- Jag är gravid.
Är väldigt nöjd med denna bilden. Pratar i telefon med kärleken