Jag suger på att blogga faktiskt. Men nu har mitt internet lagt ner så jag har inget bättre för mig. Även om jag gett lite korta inslag på vad som hände under denna helg tänker jag berätta det mer detaljerat. Och ni kan vara lugna, även jag har gränser för var ett privatliv börjar :P
Fredagen: Ur Benjaminsynpunkt är den här dagen ointressant. Det var en väldigt varm dag, 23 grader ute. Jag gick på både min mattelektion och min fysiklektion. Jag ligger väldigt långt bak i matten och jag måste verkligen ta tag i den. Skäms på dig Felicia. Vid två började jag jobba och det hände varken något intressant eller något icke-sekretessbelagt. Jag gick lite tidigare från jobbet för att hinna med tåget, hade dessutom mammas cykel så jag verkligen kom i tid. Nere på perrongen började jag bli lite nervös. Inte för att åka tåg, att åka till stockholm är jag van vid och skulle något hända känner jag en del i Stockholm som jag kan vända mig till, oavsett tid på dygnet. Jag var mest nervös inför resan från Stockholm till Umeå, dels för att jag aldrig åkt den, dels för att det var en lång färd och dels för att jag inte visste/vet vart Umeå ligger. Tänk om jag bara hoppade på ett tåg och bara kom halvvägs, eller om jag somnade och kom för långt upp?
I alvesta ringer jag mamma och talar om att jag är på väg, hoppar på stockholmståget och upptäcker att jag får sitta baklänges. Jippi, jag är ju inte alls åksjuk eller så. Av okänd anledning rotar jag fram fysikboken och läser kapitel åtta.
I Stockholm har jag en väldans tur, hittar rätt tåg direkt och sedan är det bara den långa, tråkiga resan kvar. Naturligtvis är jag den enda som får någon brevid mig, så alla andra kan lägga sig på tre säten och sova, men inte jag. Och han brevid mig var tydligen en sådan som kunde somna var som helst. Olyckligtvis nog började han falla mot mig och jag behövde verkligen akut gå på toa. När jag kom tillbaka låg han över alla mina saker och sov. Jag hade inte hjärta att väcka honom så jag kryper ihop i en tom stol och stirrar ut genom fönstret. Det är kallt, tråkigt, trångt och ljust. Som att vakta rydshallen.
Lördagen: Äntligen framme! Trött, dryg och förvirrad pratar jag med min mamma, snurrar runt åt alla håll och kanter och vill att hon ska lägga på så att jag kan ringa Benjamin för att lättare kunna hitta honom. Först går jag åt fel håll, sedan upptäcker jag att hållet jag går mot inte ens är i närheten av vad man skulle kunna kalla stationshus, snarare blir det vara mer väg. Så jag vänder mig om och går åt andra hållet, det hållet flest personer gick åt. Och så kommer det någon gåendes rakt mot mig, någon som jag antar är Benjamin. Mamma och jag lägger på och Benjamin får en väldigt stel kram. Han gav en väldigt stel kram med. Sen började vi gå. Efter ungefär Sagan om de Två Tornen länge i vandring bryter jag ihop och vill gråta. Det tog verkligen evigheter att gå hem till honom. Och det jag kallade uppförsbacke kallade han raksträcka.
Efter två mackor och lite juice gifte jag mig med hans säng medan han lärde sig att inte hetsa folk till att dricka. Jag sov inte så bra, för mycket tankar och intryck. Dessutom skämdes jag enormt över att jag var så jävla dryg mot honom. Han däremot tycktes förlåta mig snabbt för när han kom hem hade han köpt ett paket kinderägg till mig :) Vi lekte med leksakerna man fick och med ett par tänger som jag hittade när jag rotade i hans lådor. (Varför tog jag inte kort på det? Det var ju roligt att leka med häxan och bläckfisken.)
Jag tvingade honom att titta på Pans Labyrint medan jag försökte sova bort min huvudvärk. Men det lyckades inte direkt.
Benjamin frågade chans på mig med. Och jag sa faktiskt ja, så rent teoretiskt sätt är 5/5 vårt officiella datum. Av någon anledning tillämpas inte detta datumet :P
Söndagen: Umeå är iskallt jämfört med Växjö, jag fick en köldchock av att befinna mig där uppe. Vi vaknade löjligt tidigt, redan vid sju faktiskt. Runt niotiden gick vi till Ica för att upptäcka att butiken inte var öppen så vi fick gå hem igen. Sen gick vi tillbaka när det var öppet och handlade mat till en vegetarisk korvstroganoff. Lärde Benjamin att spela Eco Fluxx med, men när han förlorat tre gånger i rad ville han inte spela mer. Och jag förstår honom. Han straffade mig genom att lura med mig på Spindelmannen 3, och en två timmars lång promenad. (Att den blev så lång berodde mest på mig och mitt ”ska vi hångla bakom en gran? Fan, det var en tall...”
Bion var astrist, jag satt och längtade efter att den skulle ta slut så jag kunde gå hem till Benjamin och laga mat. Halvslurade mig igenom filmen, somnade aldrig men det var inte långt därifrån. Var mer intresserad av B faktiskt. När bion äntligen var slut missade jag helt att gå på toa så det var ju en liten plåga att gå hem den evighetslånga biten till Benjamin. Speciellt med tanke på att vi fortfarande stannade och hånglade på, bakom och under allt vi kunde komma på ;P
När vi lagat maten och ätit den hjälpte jag honom med hans korridorsstädande. Jag var nog inte så duktig och var rätt halvlat, men seriöst, det hade verkligen inte blivit städat på minst en vecka, snarare två tre veckor sedan och folk torkade eller dammsög inte upp något om de spillde det på golvet >_<
Sen somnade vi, tråkigt nog.
Måndagen: Benjamin var ambitiös och steg upp vid 06 för att göra sig i ordning till skolan. Jag var lat och drog ner honom i fördärvet, tills han nästan fick stressa till skolan. När han stuckit somnade jag om och sov gott till nio-tiden. Då steg jag upp och duschade. (Något han var förvånad över när han kom hem). Terrade hans dator medan han var borta. Moahaha.
Vi handlar allt vi behöver förutom pärlsocker för det glömde vi, gör chokladbollar och jag tvingar honom att vara jätteseg så jag kan slå in hans present som jag köpte för evigheter sedan. Jag tror han blev glad över sin lilla kemilåda. Vi läste instruktionerna och säkerhetsföreskrifterna noga. Han får inte leka med den utan uppsikt av en vuxen.Vi vet ju alla hur farligt bikarbonat är.
Sen åt vi chokladbollar, ”tittade” på Apocalypto och lagade mat, som blev megagod :D
Tisdagen: Somnar ifrån Benjamin medan han gör sig iordning till skolan. Dåliga mig. När jag vaknar fastnar jag framför Yk innan jag tar mig i kragen, packar ner mina saker (utom mitt linne som jag tydligen glömde), försökte städa undan lite. Benjamin höll på att få mig missa bussen hem, så vi får ta lokalbussen ner till stan. Vi åt glass eftersom vi missat det under min vistelse och tog ett långsamt farväl.
Bussen hem var seg, jävligt seg. Jag var åksjuk och hade seperationsångest. Någonstans på vägen mot Stockholm byter vi busschaufför till en galen jävel som gjorde sjuka omkörningar och backade på motorvägen upp på en avfartsväg (påfart) till Upplands Väsby... Han får dock hjärncellerna tillbaka och stannar, typ precis innan vägen tar slut under däcken och min dödsångest har nått sitt klimax.
I Stockholm träffade jag en vän från Sockerdricka och vi fikade och pratade. Sedan var det bara att hoppa på nattåget som gick till Hässleholm (ja, det är en omväg på onödigt många mil). Han brevid mig flyttar sig till två lediga säten så att jag kunde få lägga mig och sova och tro det eller ej, jag lyckades somna. Däremot fick jag extrema hudutslag över hela kroppen som vägrar försvinna, trots att jag duschar och smörjer mig. Det kliar som in i helvete och hela ansiktet är prickigt och rött. >_<
