10.20 AM
Igår var en mardrömshelg. Den var precis som alla de helger var innan jag träffade C. Innan någon jävel räddade mig.
Jag städade rummet äckligt rent, flyttade sängen och bet ihop så fort jag satte mig på golvet. Jag bråkade med mamma och med pappa.
Jag led av tristess och väntade i evigheter.
Gjorde pumpan, misslyckades totalt, förberedde maten, fick utskällning för minsta lilla, mådde illa, såg på tv, ringde C och lipade, somnade, vaknade, såg på tv och åt, gömde mig på rummet, satte igång datorn, ringde C, stängde av datorn, väntade på Ellan, somnade äntligen, väcktes av Leo och Jobjörn, skällde lite snällt på dem, låg vaken, somnade om, vaknade, somnade om, vaknade, steg upp, åt frukost.
Jag ångrar att jag inte accepterade Carros erbjudande att sova över hos henne. Då hade jag nog inte vaknat idag och känna att jag önskade att jag var död.
Pallar inte ringa C och lipa över småsaker, även om jag säkert kommer må bättre då.
Äsch, kan ta det ikväll med honom.
Kanske är jag bara svartsjuk?
(Det var längesedan jag mådde så här dåligt)
------------
Efter att ha bråkat lite med Leo mådde jag någorlunda bättre. Det är ju synd att stackarn ska få all min skit bara för att han råkar vara i närheten. (Eller i närheten, väckte honom...)
Träffade Nanna och hennes kille och deras son Theo.
Dreglande liten unge, men snäll dock.
Mår dock fortfarande dåligt.
