Inatt gjorde jag något jag aldrig trodde jag skulle göra:
Jag gick till min mamma och grät.
Först trodde hon det var Ellinore, eftersom hon är mer öppen och ofta kommer till mamma, så hon blev rätt förvånad när hon upptäckte att det var jag.
Vi pratade lite och bestämde att Ellan ska få en chans till, att vi borde döda kärringjäveln som langade och att jag inte kan påverka annat än mina betyg. Dessutom trodde inte mamma att jag blir underkänd för att jag misslyckas lite när det är ett halvår kvar.
Mådde lite bättre och lyckades efter om och men att somna i pappas säng med den obehagliga kudden.
När jag vaknade var jag tvärsäker på att mitt huvud skulle explodera. Bihålorna var igentäppta och jag mådde illa. Tog en Curadon och tittade på tv innan jag skulle till skolan.
Sedan har inte så mycket hänt. Var i skolan, är dödstrött och funderar på om jag ska träna eller inte. Mår ju inte bra, men har missat träningen i två veckor, nästan.
Känner mig så lat när jag inte tränar, men vad ska jag göra? Mamma och pappa blir galna om jag tränar när jag är sjuk :P
Saknar Sigrid.
